Beredskapsveckan 2026 – checklista för hemberedskap

Vad händer om elen försvinner, vattnet slutar rinna eller det inte går att betala med kort? Under Beredskapsveckan 2026 uppmärksammas hur vi tillsammans kan stärka Sveriges beredskap – och vad du själv kan göra för att klara vardagen under en kris.

Vad är Beredskapsveckan?

Beredskapsveckan är en årlig informationsinsats som genomförs under vecka 39. År 2026 infaller veckan den 21–27 september och arrangeras för tionde gången.

Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Budskapet handlar om att Sveriges motståndskraft inte bara bygger på myndigheter, kommuner och räddningstjänst. Privatpersoner, företag, föreningar och andra verksamheter har också en viktig roll.

När fler människor klarar sina mest grundläggande behov själva kan samhällets resurser i första hand användas för att hjälpa dem som behöver stödet mest.

Varför ska du kunna klara dig i sju dagar?

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att hushåll som har möjlighet planerar för att klara sig utan samhällets vanliga service i minst en vecka.

En kris kan bland annat innebära att:

• det inte kommer vatten ur kranen,
• värme och elektricitet försvinner,
• mobilnät och internet slutar fungera,
• kortbetalningar och uttagsautomater inte fungerar,
• butiker får svårt att ta emot leveranser,
• kollektivtrafik och andra transporter påverkas,
• det blir svårare att få tag i läkemedel och sjukvårdsutrustning.

Hemberedskap handlar inte om att förutse exakt vad som kommer att hända. Det handlar om att kunna hantera flera olika störningar med samma grundläggande förberedelser.

Checklista för sju dagars hemberedskap

1. Dricksvatten

Vatten är ett av de viktigaste behoven vid en kris. Räkna med ungefär tre till fem liter vatten per person och dygn för dryck, matlagning och grundläggande hygien. Tänk även på att husdjur behöver vatten.

• Förvara dricksvatten i rena dunkar eller flaskor.
• Ha en tom vattendunk som kan användas vid ett kommunalt hämtställe.
• Frys gärna in vatten i PET-flaskor, men fyll dem inte helt.
• Kontrollera lagrat vatten regelbundet och byt det vid behov.

2. Mat som håller och är enkel att tillaga

Välj mat som ger energi, kan förvaras i rumstemperatur och kräver lite vatten och bränsle. Utgå gärna från sådant som hushållet redan äter och använd varorna löpande, så att maten inte blir gammal.

Exempel på användbara livsmedel:

• konserver och färdiga rätter,
• havregryn, müsli och knäckebröd,
• pasta, ris och andra torrvaror,
• bönor, linser och kikärter,
• nötter, frön och jordnötssmör,
• hållbara växtdrycker och torrmjölk,
• energirika mellanmål och mat anpassad efter specialkost.

Ha även en manuell konservöppnare och en säker möjlighet att värma mat om spisen inte fungerar. Använd aldrig grill eller annan utrustning avsedd för utomhusbruk inomhus, eftersom det kan orsaka brand och kolmonoxidförgiftning.

3. Värme och belysning

Vid ett längre strömavbrott kan bostaden snabbt bli kall. Samla familjen i ett rum, stäng dörrarna till övriga rum och använd kläder i flera lager.

• varma kläder, mössor och handskar,
• filtar och sovsäckar,
• ficklampor och pannlampor,
• extra batterier,
• tändstickor och tändare,
• brandvarnare, brandfilt och brandsläckare.

4. Information och kommunikation

Vid en samhällsstörning behöver du kunna ta emot viktig information även om mobilnät eller internet inte fungerar som vanligt.

• radio som fungerar med batterier, vev eller solceller,
• powerbanks och laddningskablar,
• extra batterier,
• viktiga telefonnummer nedskrivna på papper,
• en plan för hur familjen kontaktar och möter varandra.

Vid en allvarlig händelse ska du följa information från ansvariga myndigheter och Sveriges Radio P4. Ring endast 112 vid akuta situationer där det finns fara för liv, egendom eller miljö.

5. Läkemedel, hygien och personliga behov

Utgå från vad du och dina närstående behöver under en vanlig vecka. Anpassa beredskapen efter exempelvis sjukdomar, funktionsnedsättningar, små barn, graviditet och husdjur.

• nödvändiga läkemedel och medicinsk utrustning,
• hygienartiklar, toalettpapper och våtservetter,
• handsprit och engångshandskar,
• blöjor och barnmat,
• mensskydd,
• mat, vatten och eventuella läkemedel till husdjur.

Kontrollera hållbarhet och förvaring för läkemedel och medicinsk utrustning. Ändra inte en ordinerad behandling utan att rådgöra med vården.

6. Betalningar och viktiga dokument

Ett ström- eller kommunikationsavbrott kan påverka både kortbetalningar och bankomater. Ha därför flera betalningsmöjligheter och en mindre summa kontanter hemma på en säker plats.

Spara även viktiga kontaktuppgifter, försäkringsuppgifter och annan nödvändig information på papper. En fysisk kopia kan vara värdefull om telefonen inte kan laddas eller internet ligger nere.

Första hjälpen under en kris

Under en större samhällsstörning kan det ta längre tid innan ambulans eller annan hjälp når fram. Därför behöver du både rätt utrustning och grundläggande kunskap i första hjälpen och HLR.

Ett första hjälpen-kit bör vara tydligt organiserat och exempelvis innehålla:

• engångshandskar,
• sårtvätt och rengöringsmaterial,
• plåster i olika storlekar,
• sterila kompresser,
• gasbindor och elastiska bindor,
• tryckförband,
• förbandssax,
• räddningsfilt,
• andningsskydd för HLR,
• personligt anpassade läkemedel och hjälpmedel.

Innehållet behöver anpassas efter hushållets eller verksamhetens risker. Utrustning för att stoppa en allvarlig blödning kan vara motiverad där det finns risk för svåra skär-, kläm- eller penetrerande skador.

Glöm inte beredskapen på arbetsplatsen

Beredskapsveckan är även ett bra tillfälle för företag och organisationer att se över sin kontinuitets- och krisberedskap. En störning kan påverka personal, lokaler, leveranser, kommunikation och möjligheten att bedriva verksamheten.

Arbetsplatsen bör bland annat kontrollera:

• vem som leder arbetet vid en kris,
• hur personalen kontaktas om ordinarie system ligger nere,
• var första hjälpen-utrustning och hjärtstartare finns,
• att utrustningen är komplett och inom hållbarhetstid,
• hur många som kan ge första hjälpen och HLR,
• rutiner för utrymning, inrymning och krisstöd,
• reservrutiner för elavbrott, vattenbrist och IT-störningar,
• vilka personer eller funktioner verksamheten är särskilt beroende av.

Gör gärna en kort övning: Vad gör ni om el, internet och mobiltelefoni försvinner samtidigt under en hel arbetsdag? En enkel diskussion kan synliggöra luckor som annars är svåra att upptäcka.

Börja enkelt – allt behöver inte köpas på en gång

En god beredskap behöver inte byggas på en dag. Börja med att inventera vad du redan har och komplettera stegvis.

1. Kontrollera hushållets vatten och skaffa lämpliga dunkar.
2. Lägg till några hållbara matvaror vid varje inköp.
3. Se över ficklampor, radio, batterier och powerbanks.
4. Kontrollera första hjälpen-utrustningen.
5. Prata med familj, grannar eller kollegor om hur ni kan hjälpa varandra.
6. Öva på ett scenario där el, vatten eller internet inte fungerar.