Fakta om hjärtstopp – vad händer egentligen före, under och efter?

Varje år drabbas tusentals människor i Sverige av plötsligt hjärtstopp. Det kan ske hemma vid frukostbordet, på jobbet, under träning eller ute på stan. Hjärtstopp kommer ofta oväntat och innebär att hjärtat plötsligt slutar pumpa runt blod i kroppen.

När det händer blir tiden helt avgörande.

Utan snabb hjälp minskar chansen att överleva för varje minut som går. Samtidigt har överlevnaden i Sverige förbättrats kraftigt de senaste decennierna tack vare ökad kunskap om HLR, fler hjärtstartare och snabbare insatser från både allmänhet och sjukvård.

Men vad är egentligen ett hjärtstopp? Hur vanligt är det? Och vad händer efter att någon faktiskt överlevt?

Hur vanligt är hjärtstopp?

Enligt Svenska Hjärt-lungräddningsregistret drabbades 4 825 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige under 2024. Av dessa överlevde cirka 13 %. Samma år drabbades även 2 488 personer av hjärtstopp inne på sjukhus, där överlevnaden var betydligt högre – cirka 40 %.

Att överlevnaden är högre på sjukhus beror bland annat på att vårdpersonal och medicinsk utrustning redan finns på plats. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är man däremot helt beroende av att någon i närheten snabbt agerar.

Vad händer i kroppen vid ett hjärtstopp?

Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod runt i kroppen. När blodcirkulationen upphör får hjärnan och andra organ snabbt syrebrist.

Personen:

blir medvetslös
slutar andas normalt
kan få långsamma, onormala andetag eller snarkningar
kan ibland få kortvariga kramper

Utan behandling leder hjärtstopp till döden inom några minuter.

Hjärtstopp är inte samma sak som hjärtinfarkt

Många blandar ihop hjärtstopp och hjärtinfarkt – men det är inte samma sak.

En hjärtinfarkt innebär att blodflödet till delar av hjärtat blockeras. Ett hjärtstopp innebär däremot att hjärtats elektriska aktivitet kollapsar så att hjärtat slutar pumpa.

En hjärtinfarkt kan ibland leda till hjärtstopp, men hjärtstopp kan också orsakas av:

hjärtsjukdom
rytmrubbningar
drunkning
luftvägsstopp
kvävning
stora blödningar
elolyckor
syrebrist

Varför är HLR så viktigt?

När någon drabbas av hjärtstopp behöver kroppen hjälp att fortsätta få syre till hjärnan och hjärtat tills professionell hjälp kommer fram.

Det är här hjärt-lungräddning kommer in.

Genom bröstkompressioner hjälper man till att pumpa runt blodet manuellt. Inblåsningar tillför syre till kroppen. Ju tidigare HLR startas, desto större är chansen att personen överlever utan allvarliga hjärnskador.

De nya HLR-riktlinjerna 2026 betonar ännu tydligare vikten av:

tidigt larm till 112
snabb start av HLR
tidig användning av hjärtstartare
frivilliga livräddare
tillgängliga hjärtstartare dygnet runt

Hjärtstartare räddar liv

En hjärtstartare, även kallad AED, analyserar hjärtats rytm och kan ge en elektrisk stöt om hjärtat behöver startas om.

Många tror att man måste vara sjukvårdsutbildad för att använda en hjärtstartare – men moderna hjärtstartare är byggda för att kunna användas av vem som helst. Apparaten guidar användaren med tydliga röstinstruktioner steg för steg.

Forskning visar tydligt att kombinationen:
HLR + snabb defibrillering = betydligt högre överlevnad.

Överlevnad handlar inte bara om att överleva

Något som fått större fokus de senaste åren är vad som händer efter hjärtstoppet.

Tidigare låg mycket fokus på själva återupplivningen och den akuta vården. Idag vet man att många överlevare lever vidare med både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser långt efter utskrivning från sjukhus.

Jag, Sarah Ridha, grundare av First Aid Sweden och sjuksköterska, har tillsammans med Stina Franzén skrivit ett examensarbete vid Röda Korsets Högskola om psykosocial återhämtning efter hjärtstopp utanför sjukhus. I arbetet undersökte vi hur personer upplever livet och återhämtningen efter att ha överlevt ett hjärtstopp – både psykiskt, socialt och i vardagen efter den akuta vårdtiden. Flera studier beskriver hur överlevare kan uppleva:

minnesproblem
trötthet
oro och ångest
depression
posttraumatisk stress
osäkerhet inför framtiden
svårigheter att återgå till vardagen

Många beskriver också en känsla av att livet förändrats i grunden.

Vägen tillbaka kan se väldigt olika ut

För vissa går återhämtningen relativt snabbt. För andra kan den ta lång tid och påverka både arbete, relationer och självbild. Samtidigt visar forskning att socialt stöd, tydlig information från vården och möjlighet till rehabilitering kan spela stor roll för återhämtningen. Många överlevare beskriver även att de får ett nytt perspektiv på livet efter ett hjärtstopp – där relationer, mening och vardag får en annan betydelse än tidigare.

Kunskap hos allmänheten gör skillnad

En av de viktigaste faktorerna för överlevnad är fortfarande att människor i närheten vågar agera.
Det behöver inte vara perfekt.
Det viktigaste är att göra något.

Att:

larma 112
starta HLR
hämta hjärtstartare

…kan vara skillnaden mellan liv och död.

Därför behövs mer utbildning i HLR

Trots att fler kan HLR idag är det fortfarande många som känner osäkerhet inför att ingripa vid ett hjärtstopp. Genom utbildning ökar både kunskap och trygghet – och fler vågar hjälpa till när det verkligen gäller. Hos First Aid Sweden utbildar vi företag, skolor, föreningar och privatpersoner inom: