.png){kind=small}
08-121 464 90 .png){kind=small}
När verksamheten startar om efter semestrar eller går in i en ny termin är det ett bra tillfälle att kontrollera arbetsplatsens beredskap. Finns rätt utrustning? Vet personalen vad som ska hända om en kollega plötsligt kollapsar? Och fungerar planen även när de mest erfarna medarbetarna inte är på plats?
Vad säger Arbetsmiljöverkets regler?
Arbetsgivaren ska ha beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Omfattningen ska anpassas efter riskerna, arbetsplatsens storlek, skiftarbete, geografisk spridning och avstånd till sjukvård. Det ska också finnas tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen, och utbildningen behöver hållas aktuell genom återkommande praktiska övningar.
Reglerna finns bland annat i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete samt AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.
Sju kontroller för en tryggare arbetsplats
1När utbildades personalen senast?
Vid hjärtstopp och allvarliga olyckor behöver den som befinner sig närmast kunna agera under de första minuterna. Det innebär bland annat att känna igen ett hjärtstopp, ringa 112, starta HLR och använda en hjärtstartare.
Kunskap och praktisk förmåga försämras om de inte används. Kontrollera därför både när utbildningen genomfördes och om medarbetarna fortfarande känner sig trygga med momenten.
- finns utbildade personer under alla arbetstider och skift?
- täcks olika avdelningar, våningsplan och arbetsplatser?
- fungerar beredskapen vid semester, sjukfrånvaro och distansarbete?
- är utbildningen anpassad till verksamhetens verkliga risker?
Målet är inte bara att några personer har gått en kurs, utan att aktuell kompetens finns där och när verksamheten pågår.
2Kan alla snabbt hitta hjärtstartaren?
En hjärtstartare gör nytta först när den kan hittas och hämtas snabbt. Kontrollera placeringen genom att låta en medarbetare som inte arbetar med arbetsmiljöfrågor försöka hitta den utan hjälp.
- placeringen är tydligt skyltad
- hjärtstartaren är synlig och lätt att komma åt
- den är inte inlåst när verksamheten pågår
- personalen känner till placeringen
- utomhusskåp och larm fungerar som de ska
På stora eller geografiskt utspridda arbetsplatser kan flera hjärtstartare behövas för att hålla hämtningstiden kort.
3Är hjärtstartaren redo att användas?
Hjärtstartare utför normalt automatiska självtester, men någon behöver regelbundet kontrollera enhetens status och förbrukningsdelar. Rutinen bör ange både ansvarig person och kontrollintervall.
- statusindikatorn visar att apparaten är redo
- elektroderna är obrutna och inom sista användningsdatum
- batteriet är inom tillverkarens rekommenderade bytesperiod
- eventuella barnelektroder och tillbehör är kompletta
- beredskapskit med sax, handskar och rakverktyg finns om det ingår
- använd eller skadad utrustning har ersatts
Kontrollera alltid den aktuella modellens bruksanvisning. Hållbarhet och kontrollrutiner varierar mellan olika hjärtstartare.
4Är första hjälpen-utrustningen komplett och riskanpassad?
Ett kontor, en restaurang, en skola och en byggarbetsplats har olika riskbilder. Utrustningen ska därför väljas efter riskbedömningen – inte efter en universell standardlista.
Grundläggande innehåll
- plåster och sårtvätt
- sterila kompresser
- förband och tryckförband
- engångshandskar
- första hjälpen-instruktioner
Riskanpassade tillägg
- ögonspolning eller fast ögondusch
- nöddusch vid kemiska risker
- utrustning för allvarlig blödning
- brännskadeförband
- filtar vid arbete utomhus
Kontrollera placering, skyltning, renlighet, hållbarhetsdatum och att förbrukat material har fyllts på. Utrustningen ska förvaras säkert men vara lätt att nå.
5Vet personalen exakt vad som ska hända?
En kort rutin som alla känner till är mer värdefull än ett omfattande dokument som ingen hittar i en akut situation. Bestäm ansvar och öva på arbetsplatsens faktiska förutsättningar.
- vem ringer 112 och vem hämtar hjärtstartaren?
- vem möter ambulansen och öppnar grindar eller dörrar?
- vilken adress, port, våning och infart ska anges?
- hur larmas övriga delar av verksamheten?
- vem kontaktar anhöriga och informerar kollegor?
- hur dokumenteras och följs händelsen upp?
Informationen bör även vara känd av inhyrd personal, vikarier och andra som regelbundet arbetar i lokalerna.
6Finns en plan för krisstöd?
Beredskapen tar inte slut när ambulansen lämnar platsen. Ett hjärtstopp, en arbetsplatsolycka, ett dödsfall, hot eller våld kan påverka den direkt drabbade, vittnen, kollegor och chefer.
Planen för krisstöd bör ange:
- vem som aktiverar och samordnar krisstödet
- hur drabbade tas om hand direkt efter händelsen
- vilka externa resurser och kontaktvägar som finns
- hur information till personalen ska hanteras
- hur uppföljning sker efter några dagar och på längre sikt
- vilket stöd chefer och arbetsledare kan få
Chefer och arbetsledare behöver tillräcklig kunskap för att kunna planera och organisera stödet. Beredskapen ska också vara känd bland arbetstagarna.
7Har ni testat beredskapen i praktiken?
Gå en enkel kontrollrunda och ställ frågan:
”Om en kollega kollapsar här just nu – vad händer under de första fem minuterna?”
Ta tid på hur lång tid det tar att hitta utrustningen, larma, ange rätt plats och möta ambulansen. Testa sedan andra relevanta scenarier, exempelvis en allvarlig blödning, ögonskada, brännskada eller hotfull situation.
Dokumentera bristerna, utse ansvarig och ange när åtgärden ska vara genomförd. Följ upp kontrollen inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Checklista – är arbetsplatsen redo?
Gör en snabb egenkontroll
Gör kontrollen återkommande
En genomgång inför hösten är en bra start, men beredskapen behöver följas upp kontinuerligt och när verksamheten förändras. Nya lokaler, fler medarbetare, ändrade arbetstider, nya kemikalier eller maskiner och omorganisationer kan innebära att både riskbedömning och utrustning behöver uppdateras.
Lägg gärna in kontrollerna i arbetsmiljöårshjulet. Då blir utbildning, tillsyn, påfyllning och övning en del av verksamhetens ordinarie rutiner i stället för något som görs först efter en incident.
Behöver ni uppdatera beredskapen?
First Aid Sweden hjälper arbetsplatser i hela Sverige med utbildning i första hjälpen, HLR, hjärtstartare och krisstöd. Vi hjälper även till med hjärtstartare, första hjälpen-utrustning, placering, underhåll och anpassning efter verksamhetens behov.
Vanliga frågor om första hjälpen på arbetsplatsen
Måste alla arbetsplatser ha första hjälpen-utrustning?
Arbetsplatsen ska ha den beredskap och utrustning som behövs utifrån verksamhetens risker. Utrustningen ska vara säker, lättillgänglig, komplett och fungera när den behövs.
Finns det krav på hur många som ska kunna första hjälpen?
Det finns inget fast antal som gäller för alla. Det ska finnas tillräckligt många utifrån bland annat risker, arbetsplatsens storlek, skiftarbete, geografisk spridning och avstånd till sjukvård.
Är hjärtstartare ett lagkrav på arbetsplatser?
Nej, det finns inget generellt krav på hjärtstartare på alla arbetsplatser. Den kan däremot vara en relevant del av beredskapen utifrån riskbedömning, antal personer, läge och avstånd till ambulans och sjukvård.
Hur ofta behöver HLR och första hjälpen repeteras?
Arbetsmiljöverket anger att utbildningen ska hållas aktuell med återkommande praktiska övningar. Lämpligt intervall bör bedömas utifrån riskerna, personalomsättningen och möjligheten att upprätthålla praktiska färdigheter.
Vad innebär krisstöd på arbetsplatsen?
Krisstöd är det omedelbara psykiska och sociala omhändertagandet efter en akut kris, med möjlighet till efterföljande professionella insatser. Stödet kan behövas av både den direkt drabbade och personer som bevittnat händelsen.