Vilka krav finns på första hjälpen och HLR på arbetsplatsen?

Första hjälpen

Arbetsgivaren ska vara förberedd när någon skadas eller blir akut sjuk på jobbet. Men reglerna säger inte att varje arbetsplats måste ha exakt samma utrustning, ett visst antal HLR-utbildade eller en hjärtstartare. Kraven ska anpassas efter verksamhetens risker, storlek och förutsättningar. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller och hur ni skapar en beredskap som fungerar i praktiken.

Vad kräver lagen om första hjälpen på arbetsplatsen?

Arbetsmiljölagen lägger det övergripande ansvaret på arbetsgivaren att förebygga ohälsa och olycksfall. De mer konkreta reglerna om första hjälpen och krisstöd finns framför allt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, som gäller sedan den 1 januari 2025.

Arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns:

• den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs,
• tillräckligt många tillgängliga personer som kan ge första hjälpen,
• aktuella kunskaper och färdigheter hos dessa personer,
• information så att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat,
• kontinuerlig uppföljning av att rutinerna fungerar.

Föreskrifterna är funktionsbaserade. Det betyder att de anger vad arbetsgivaren ska uppnå, men inte samma detaljlösning för alla arbetsplatser. Ett mindre kontor, en byggarbetsplats, en skola och en industri har olika risker och kan därför behöva olika utbildning, bemanning och utrustning.

Riskbedömningen styr vilken beredskap ni behöver

Första hjälpen ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Börja därför inte med att köpa ett standardskåp och betrakta frågan som klar. Börja med att kartlägga vilka olyckor och akuta sjukdomstillstånd som rimligen kan inträffa, var människor arbetar och hur snabbt extern hjälp kan nå fram.

Hur många måste kunna första hjälpen och HLR?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger inte ett bestämt antal. Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt många personer tillgängliga som kan ge första hjälpen. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till riskerna, arbetsplatsens storlek, skiftarbete, geografisk spridning och avstånd till sjukvård.

I praktiken innebär det att en enda utbildad person sällan ger en robust beredskap. Personen kan vara sjuk, på semester, arbeta hemifrån eller befinna sig i en annan del av verksamheten när något händer. Planera därför för faktisk närvaro och reservkapacitet – inte bara för hur många namn som står på en lista.

Är en HLR-kurs obligatorisk?

Reglerna säger inte att samtliga anställda måste gå en viss namngiven HLR-kurs. Däremot ska arbetsgivaren säkerställa att det finns personer med aktuella kunskaper och färdigheter i första hjälpen. Eftersom ett hjärtstopp kräver omedelbar HLR är praktisk träning i HLR och hjärtstartare ofta en central del av en ändamålsenlig beredskap.

Utbildningen ska anpassas till riskerna. På ett kontor kan fokus ligga på hjärtstopp, medvetslöshet, luftvägsstopp och vanliga akuta sjukdomstillstånd. I bygg, industri och verkstad kan utbildningen också behöva omfatta kraftiga blödningar, brännskador, fallskador, elolyckor och ögonskador.

Hur ofta behöver utbildningen upprepas?

Föreskrifterna anger inget generellt tidsintervall, men kunskaper och färdigheter ska hållas aktuella. Arbetsmiljöverket betonar återkommande praktiska övningar. Arbetsgivaren behöver därför planera repetition utifrån riskbedömningen, personalomsättningen och hur ofta kunskaperna används. Kortare övningar mellan kurstillfällena kan vara ett bra sätt att behålla handlingsberedskapen.

Vilken första hjälpen-utrustning måste finnas?

På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen. Exakt innehåll och omfattning avgörs av riskerna. Utrustningen ska vara lätt att komma åt, tydligt märkt, komplett och fungerande. Det ska också framgå var utrustningen finns och vilka personer som kan ge första hjälpen.

Vanliga delar i en grundberedskap kan vara:

• förband för mindre och större blödningar,
• sårtvätt, kompresser, plåster, tejp och elastiska bindor,
• skyddshandskar och andningsskydd för HLR,
• sax, filt och annat innehåll som riskbedömningen visar behov av,
• ögonspolning och nöddusch där det finns risk för ögon- eller kemikalieskador,
• hjärtstartare när verksamhetens riskbedömning eller ambitionsnivå motiverar det.

Första hjälpen-material får inte placeras så att det låses in, skyms eller tar orimligt lång tid att hämta. På stora eller utspridda arbetsplatser kan flera stationer behövas. En utsedd person bör kontrollera innehåll, förseglingar och utgångsdatum regelbundet samt efter varje användning.

Skyltning och information

På väl synliga platser ska det finnas information om var första hjälpen-utrustningen finns och vilka personer som kan ge första hjälpen. Alla som är verksamma på arbetsplatsen – även inhyrd personal och andra berörda – behöver känna till rutinerna. Informationen bör också omfatta hur man larmar 112, arbetsplatsens adress, mötesplats för ambulans och eventuella interna larmnummer.

Är hjärtstartare ett lagkrav på arbetsplatsen?

Det finns inget generellt krav på att alla svenska arbetsplatser måste ha en hjärtstartare. Arbetsmiljöverket nämner däremot hjärtstartare som exempel på utrustning som kan behövas. Bedömningen bör väga in bland annat antal personer, åldersprofil, verksamhetens risker, fysisk belastning, avstånd till ambulans och om många kunder eller besökare vistas på platsen.

Om arbetsplatsen skaffar en hjärtstartare behöver den vara lätt att hitta och snabbt tillgänglig. Någon ska ansvara för statuskontroll, batteri och elektroder, och medarbetarna behöver veta var apparaten finns. Utbildning i HLR och hjärtstartare gör det lättare att agera utan onödig fördröjning.

Glöm inte krisstöd efter en allvarlig händelse

Arbetsgivarens ansvar omfattar även beredskap för krisstöd. Efter en olycka, ett dödsfall, hot eller våld kan både den direkt drabbade och personer som bevittnat händelsen behöva omedelbart omhändertagande och senare professionellt stöd. Chefer och arbetsledare ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna planera och organisera krisstödet på ett lämpligt sätt.

Rutinen bör tydliggöra vem som tar hand om drabbade, hur anhöriga kontaktas, när företagshälsovård eller annan professionell hjälp kopplas in och hur uppföljning sker dagarna och veckorna efter händelsen.

Checklista: uppfyller arbetsplatsen kraven?

Vanliga misstag i arbetsplatsens första hjälpen-arbete

Ett vanligt misstag är att köpa utrustning utan att först bedöma riskerna. Ett annat är att utbilda några personer en gång och sedan inte kontrollera om de fortfarande arbetar kvar, är på plats eller minns momenten. Även otydlig ansvarsfördelning, utgånget material, blockerade skåp och rutiner som bara finns i en pärm kan göra beredskapen svag.

En fungerande lösning behöver knyta ihop riskbedömning, utbildning, utrustning, larmning, skyltning, ansvar och uppföljning. När medarbetarna dessutom får öva praktiskt blir steget från kunskap till handling betydligt kortare.