Första hjälpen
En bra akutväska ska göra det möjligt att agera snabbt vid de skador som faktiskt kan inträffa på arbetsplatsen. Det finns därför ingen enda innehållslista som passar alla. Börja med en genomtänkt basutrustning och komplettera utifrån verksamhetens risker, antal personer, lokaler och avstånd till professionell vård.

Kort svar
En akutväska på arbetsplatsen bör som bas innehålla skyddshandskar, sårtvätt, plåster, sterila kompresser, tryckförband, elastiska lindor, tejp, mitella, sax, räddningsfilt och andningsskydd för HLR. Komplettera sedan efter riskbedömningen – exempelvis med ögondusch, brännskadeförband eller utrustning för allvarlig blödning.
Vad krävs av första hjälpen-utrustningen?
Arbetsgivaren ska ha beredskap och rutiner för första hjälpen utifrån verksamhetens risker. Arbetsmiljöverket betonar att behovet av utrustning beror på situationen och att den ska förvaras säkert men lättillgängligt, hållas komplett och fungera.
Det innebär att en färdig standardväska kan vara en bra start, men den får inte ersätta riskbedömningen. Ett mindre kontor, ett restaurangkök, en byggarbetsplats och personal som arbetar ensamma eller långt från vård behöver inte samma utrustning.
Viktigt: Det finns ingen universell lagstadgad packlista som passar alla arbetsplatser. Rätt innehåll avgörs av riskerna, var arbetet utförs, hur många som kan behöva hjälp och hur snabbt professionell vård kan nå platsen.
Checklista: basutrustning i en akutväska
Följande är en praktisk bas för många arbetsplatser med normal risknivå. Mängder och storlekar behöver anpassas efter arbetsplatsens bemanning och olycksrisker.
| Innehåll | Användningsområde |
|---|---|
| Nitrilhandskar i flera storlekar | Skyddar hjälparen och den skadade mot kontakt med blod och kroppsvätskor. |
| Sårtvätt eller koksalt | För rengöring och sköljning av mindre sår enligt produktens anvisning. |
| Plåster i olika storlekar | För mindre sår och skärskador. Komplettera vid behov med detekterbara plåster för livsmedelsmiljö. |
| Sterila kompresser och sårförband | Täcker sår och hjälper till att hålla dem rena. |
| Tryckförband | För att skapa direkt tryck och kontrollera kraftigare blödning. |
| Elastiska lindor | För stöd, fixering och att hålla ett förband på plats. |
| Medicinsk tejp | För att fästa kompresser och förband. |
| Mitella eller triangelförband | För stöd och avlastning av skadad arm. |
| Förbandssax | För att klippa förband och vid behov frilägga en skada. |
| Andningsskydd för HLR | Barriärhjälpmedel vid inblåsningar. |
| Räddningsfilt | Hjälper till att skydda mot nedkylning medan hjälp inväntas. |
| Första hjälpen-instruktion och innehållsförteckning | Ger snabb överblick och underlättar kontroll och påfyllning. |
Checklistan är en generell bas och ska kompletteras eller justeras efter arbetsplatsens dokumenterade riskbedömning.
Anpassa akutväskan efter verksamhetens risker
När basutrustningen är på plats behöver ni fråga vilka allvarliga och vanliga skador som kan inträffa. Utgå från riskbedömningen, tidigare tillbud och verkliga arbetsmoment.
Kemikalier, damm eller stänk
Ögondusch kan behövas nära riskområdet. Vid risk för frätande ämnen krävs särskilt genomtänkt och snabbt tillgänglig spolmöjlighet utifrån säkerhetsdatablad och riskbedömning.
Kök, svetsning och heta arbeten
Komplettera med brännskadeförband eller brännskadekompress. Kyl en brännskada med svalt vatten när det är möjligt och följ aktuella första hjälpen-råd.
Maskiner, verktyg och risk för svår blödning
Överväg extra stora trauma- och tryckförband. Tourniquet och hemostatiska förband bör kopplas till särskild utbildning, tydliga rutiner och de risker som motiverar utrustningen.
Utomhusarbete eller långt till vård
Komplettera exempelvis med extra räddningsfiltar, större mängd förband, kylpåse, pannlampa och lösning för kommunikation och positionering. Planera även för längre väntan på hjälp.
Livsmedelshantering
Använd gärna blå, detekterbara plåster och välj hygieniskt förpackade produkter som passar verksamhetens rutiner.
Läkemedel i akutväskan?
Förvara normalt inte värktabletter eller andra läkemedel löst i den gemensamma akutväskan. Läkemedel medför frågor om förvaring, hållbarhet, dosering, allergier och ansvar. Eventuella verksamhetsspecifika läkemedel ska hanteras enligt medicinsk ordination och fastställda rutiner.
Var ska akutväskan placeras?
Utrustningen ska kunna nås snabbt. En välfylld väska i ett låst förråd eller på andra sidan ett stort arbetsområde ger dålig beredskap.
- Placera väskan synligt, lättillgängligt och nära de huvudsakliga riskområdena.
- Märk platsen med tydlig första hjälpen-skyltning.
- Undvik låsta utrymmen som bara ett fåtal personer kommer åt.
- Skydda materialet mot smuts, fukt, extrem värme och kyla.
- Ha flera väskor om lokalerna är stora, verksamheten finns på flera våningar eller arbete sker i fordon och ute på fält.
- Se till att personalen vet var väskor, ögondusch och eventuell hjärtstartare finns.
Antalet väskor avgörs alltså inte bara av antalet anställda. Gångavstånd, låsta passager, skiftarbete, tillfälliga arbetsplatser och risken för att utrustningen flyttas behöver också vägas in.
Så kontrollerar och fyller ni på akutväskan
Utse en ansvarig person och bestäm ett återkommande kontrollintervall. Kontrollera också väskan direkt efter användning och när en försegling har brutits.
Kontrollista
- Stäm av innehållet mot väskans innehållsförteckning.
- Fyll på material som har använts eller saknas.
- Kontrollera utgångsdatum och byt ut produkter i god tid.
- Kontrollera att sterila förpackningar är hela, torra och rena.
- Se till att sax, dragkedjor, fack och eventuella förseglingar fungerar.
- Kontrollera att väskan sitter på sin avsedda plats och att skyltningen syns.
- Dokumentera datum, vem som kontrollerat och vilka åtgärder som gjorts.
Det är ofta enklare att hålla ordning om varje fack är märkt och materialet packas efter användningsområde: skydd, mindre sår, blödning, stöd/fixering, brännskada och HLR.
Vanliga misstag
- Väskan köps men riskanpassas aldrig. Då kan viktiga produkter saknas för just er verksamhet.
- För mycket småplåster och för få större förband. Utrustningen behöver kunna hantera mer än vardagliga småsår.
- Materialet är utgånget eller öppnat. Förpackningar och hållbarhet måste kontrolleras.
- Väskan är svår att hitta. Tydlig placering och skyltning är en del av beredskapen.
- Ingen ansvarar för påfyllningen. Utan ägarskap blir väskan snabbt ofullständig.
- Utrustning köps utan utbildning. Personalen behöver praktisk kunskap och kännedom om de lokala rutinerna.
Sammanfattning
- Akutväskans innehåll ska utgå från arbetsplatsens riskbedömning.
- En bra bas täcker skydd, sårtvätt, mindre sår, blödning, fixering, nedkylning och barriärskydd vid HLR.
- Komplettera vid behov för ögonskador, brännskador, allvarlig blödning, livsmedelsmiljö eller arbete långt från vård.
- Placera utrustningen synligt och så att den kan nås snabbt.
- Utse en ansvarig, kontrollera väskan regelbundet och fyll på direkt efter användning.
- Kombinera utrustningen med utbildning och praktiska övningar.
Behöver ni rätt akutväska för er arbetsplats?
First Aid Sweden erbjuder akutväskor, förbandsmaterial och utrustning för olika arbetsmiljöer. Vi hjälper er att välja en lösning som passar verksamhetens risker och kan även utbilda personalen i första hjälpen och HLR.
Se våra akutväskor Se utbildningen



